När pappa säger "Linnéa, nu håller du verkligen på att tappa greppet" efter man förklarat vad som händer, då börjar det bli kaos.

Bilen (så tänker ni; vilket jävla tjat om den dära bilen??) är sönder igen.
En helt överlycklig tjej körde igår hem från verkstaden med en fungerande generator!
En mindre lycklig tjej stod sedan med en icke-startande bil i drive-in på Mc Donalds..
Elkablar - släppa gasen - död bil.
Elkablar - människor mitt på vägen (bromsa) - död bil.
Igångputtning - broms - död bil.
Igångbackning - för snabbt kopplingsuppsläpp - död bil.
Förarbyte - igångputtning - död bil.
Försök till igångputtning - STENdöd bil.
Puttning till parkeringsruta - åt helvetes sne parkering - förbannad tjej.

En snäll pappa lånade ut sin bil till mig, jag råkar hälla ut en hel termosmugg med kaffe i hans säte.
Bogsera den döda bilen till verkstad, hem och tvätta pappas säte - snubblar på tröskeln till huset - häller ut hela hinken med såpavatten i hallen.


Så ligger jag här och smsar. Glad över att mobilen höll när den flög av biltaket i ca 60km/h igår. Batteriet dör.
Sätter i laddaren - startar mobilen - DÖD MOBIL?!?!

herre jävlar.

Pappa bara tittade på mig och sa "Om man har otur när man går och hela tiden trillar, bör man absolut inte ge sig på att försöka springa"
Förstod liknelsen, valde att missförstå den och sket i löparträningen.

Damp.