Öppnade en lyckokaka idag där det stod;
Var okynnig så kommer du aldrig vara ensam!

Det passade verkligen! Jag har börjar känna hur ensamt det är att vara singel. Visst, jag har ju mina vänner och min familj, men det fattas ändå något, ett litet tomt hål liksom. Nu menar jag inte att jag tänker rusa in ett nytt förhållande, jag menar bara på att det är en konstig känsla för mig eftersom att det är fyra år sen jag kände såhär senast.
Okynnig betyder busig, så nu ska jag bli äääääääännu busigare (Y)  :D

Nu ska jag gå och äta lunch med mina hyperglada, sjungade klasskompisar :)